Lite småmysig film faktiskt. En kvinna är sjuk och ligger på sin dödsbädd. Hennes döttrar vakar över henne. Hon drömmer och svamlar en del om människor som döttrarna aldrig hört talas om. Man får se tillbaka i tiden från när hon var ung och träffade sitt livs kärlek - Harris - i samband med sin väns Lilas bröllop. Och så får man ju se vad som hände senare i livet också.
Jag blir lika irriterad varje gång jag ser filmer där två personer så uppenbarligen är gjorda för varandra, men som träffas och har gift sig på varsitt håll och det strålar "jag vill ha dig" av båda och de båda bara går vidare som om inget hade hänt. Hallå?! Sluta ljug för er själva och tillåt er att bli lyckliga, för guds skull! Nej, istället ska man gå på varsitt håll och vara lite lite halvt olycklig. Är det bättre det? Jösses.
Betyg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar