Mauritius dag 13

Innan jag åkte hit hade jag ingen känsla för att åka. Det var kanske inte som att jag inte ville åka alls, men jag var liksom likgiltig inför det, hade lika bra kunnat stanna hemma. Konstigt tyckte jag, med tanke på att jag brukar ha nedräkning i ett halvår innan annars.

Första dagarna hände inget särskilt. På fredagen var det nåt i maten min mage inte gillade. Spydde iofs bara en gång, men ändå lite onödigt. Dagen efter fick jag känning av öroninflammation. Häll för örat i två dagar när jag var under vatten, det räckte i Egypten, men sen var jag tvungen att gå till doktor. Mer om det längre ner. Och nu har jag fått meddelande från Tui att meteorologerna här går utfärdat en klass 1-varning, det kan komma cykloner. Jag skrev väl nåt igår om att något skulle dyka upp och komma i vägen för min utflykt imorgon? Doktorn tyckte inte jag skulle ge mig iväg. Men åh!

Den tänkte utflykten är buss till botaniska trädgården i Pamplemousses. Och kanske även sockermuseet, beroende på hur man kan ta sig emellan. Jag gillar ju botaniska trädgårdar ju! Nästa vecka kommer jag vara längre bort så det var ju nu jag skulle dit ju.

Idag har jag varit iväg med buss, till Quatre Bornes. Läste att det är marknad där på torsdagar. Bussen tog nästan en timme och kostade 31 rupies, ca 10 kr. När jag satt på bussen tillbaka och närmade mig slutet på redan ville jag inte hoppa av, och såg så mycket fram emot att åka iväg imorgon igen. Jag ska skicka ett meddelande till guiderna på Tui och se vad de rekommenderar. 

Och så hoppas jag att detta blir det sista om öroninflammationen här nu. Långdragen historia onekligen! Okej, dagens uppdatering:

Jag gick till doktorn till kl 10 som vi bestämt. Han tittade och sa till sist att vi behöver till kliniken, kan du i eftermiddag? Ja visst, jag är ju ledig. Sen tog jag min tur och under tiden släppte det lite i örat och när jag var tillbaka på hotellet kunde jag höra igen. Whatsappade med doktorn och frågade om vi skulle köra ändå, det tyckte han. Så klockan fem var jag där utanför hans lilla mottagning. Han körde mig till kliniken, med lite sightseeing på vägen, bland annat för att tanka och förbi hans morbror, som tydligen hyr ut rum i sitt stora fina hus (utan pool). Sen sa han att kirurgen är hans bror. Aha, jag har snart träffat hela din familj, fnissade jag. Ja, det är nästan bara mina föräldrar kvar, fnissade han. Sån trevlig man det där. Hursom, på kliniken vart det lite vänta och sen blev jag visad in i operationsrummet. De skulle suga ut vax som tydligen var i vägen för läkningen av infektionen. "You have a very big infection here", sa dem och mumlade lite sinsemellan och så frågade brorsan, kirurgen, när jag ska flyga. 2 februari. Ja då har vi nog tid, sa han. Det är farligt att flyga med öroninflammation. Sen gjorde de samma sak i andra örat, fast det gick mycket fortare, tack och lov. Det gjorde inte ont, men bekvämt var det inte. Jag gillar det där de häller i för att lösa upp öronvax. Det bubblar, som Coca Cola, som de sa. Sånt får man inte tag på hemma på apoteket! Så nu sitter jag här med en grej i örat med nån medicin i som jag ska ta ut imorgon. På eftermiddagen, inte förmiddagen, sa min doktor uppfordrande. Den är okej, till skillnad från den jag fick i Thailand, den var obekväm. Fick nya droppar och smärtstillande piller. Och så ska jag in "for a casual visit" (jag tror det betyder att det är gratis) på lördag förmiddag. Men åh så bra det känns redan nu. Nu kommer du inte höra nåt sa brorsan när han stoppade in gasbindan i örat. Det är okej, sa jag, jag har inte hört på hela veckan.

Så, nu hoppas jag att det inte behöver gnällas nåt mer om just mitt öra. Och så ska jag gå och äta middag. Hoppas det inte är buffé! Det har varit buffé i en vecka nu och jag tycker det är typ samma hela tiden. Fast det är det ju inte, men ändå. Först skicka ett meddelande till Tui. Wish me luck!

Om någon är intresserad så kan jag meddela att man får 11,3 liter bensin för 500 rupier här. Ungefär 145 kr, alltså ca 12,70 kr per liter. Inte så billigt alltså!