Stall och bak och bad

Nu är de snart hemma igen. Sadé skulle landa, eller snarare planet hon åkte med, vid sju. Så de borde kunna dyka upp närsomhelst.

Jag tog en sväng till stallet i morse. Sen skuttade jag på bussen till Holetown för att shoppa lite bakgrejer. Sen hem och baka bullar. Imorgon är det dressyrtävling i stallet och då kanske nån kommer som gillar bullar.

När jag åkte bussen förbi stranden kände jag att jösses vad det var längesen jag badade. Så när baket var klart drog jag på mig bikinin och gick iväg och tog ett dopp. Det var skönt!

Naomi utbrast idag "har du rasat i vikt sen du kom hit". Det är ju kul när folk säger så! Fast det skulle vara konstigt om det var sant, med den "diet" jag går på nu... Jag hade nog gissat på tvärtom!

Torsdag

Torsdag och jag känner mig piggare än på länge. Känner att känslan av att vilja åka ut på äventyr kommer tillbaka. Men idag är jag hemma. Tittar på "Bangkok Hilton" just nu, den gillar jag.

Idag insåg jag att jag faktiskt nästan längtar hem till den vanliga vardagen igen. Inte så att jag vill åka nu på direkten så klart. Men det var ju den man ville bort från en stund så det är ju rätt bra att man tycker att det är okej att åka hem igen.

Janeeka undrade om jag inte kunde ge det fem månader till, men jag sa att det går ju inte. Varför inte? Jag måste ju tillbaka till jobbet! Hon fyller år i juni och jag i juli, så jag sa att vi får ha gemensamt kalas innan jag åker. Vi kanske kan bjuda med Leila (maj) och Eli (september) också. :-)

Ettåriga Skrållan har fått konkurrens om att vara sötast. Rosita är 11 veckor och kom i söndags. Hon har inte sagt så mycket, förrän idag. Tror hon börjar få lite bättre självförtroende. Det är klart att det inte är lätt att komma till ett nytt ställe, ingen mamma i närheten längre, klart man är lite försiktig. 

En lite rolig grej. I måndags när jag träffade henne första gången hade hon ännu inget namn. Jag föreslog Pepsi, men Glyne gillade inte det, "sånt dör man av". Roxy då kanske, sa jag. Nej, hon ska ha ett rasta-namn. Senare hör jag Jenni kalla henne Roxy. Komiskt att vi båda tänkte samma namn, oberoende av varandra!

Imorgon kommer Sadé och Eli hem igen. Så då är det slut på semestern och sen är det full fart igen!

Jupiter Ascending

Stallet i morse, och där visade det sig att ritten blev inställd så jag tog 10-bussen hem. Lite tidig lunch på stan och sen var jag hemma igen vid 12. Vad skulle man hitta på då? Stranden? Bio? Både ock? Varken eller? Svåra beslut.

Till slut bestämde jag mig för att jag inte var sugen på att åka till stranden, idag heller. Nej, jag stannade hemma till lite före halv tre när jag gick tillbaka till stan för att hoppa på bussen mot Oistins, som går förbi gallerian där bion ligger. Annars kan man ta bussen som går förbi här till Bridgetown och sen en buss därifrån till gallerian. Just idag gjorde jag fel val. 25 minuters promenad, 60 minuters väntan på bussen och sen 80 minuters bussresa. Gick hemifrån ca 14.25 och var framme 17.10. Jag hade varit framme en timme tidigare om jag hade gått från terminalen i Bridgetown! Men jag hann köpa biljett och äta lite mat, och ändå sitta i salongen en kvart innan reklamen drog igång.

Som rubriken antyder hamnade filmvalet denna afton en aning utanför det jag brukar välja att titta på. Detta eftersom det inte gick nåt som lät roligare. Förutom att det är komplicerat många karaktärer och en massa olika grupper av fiender så tyckte jag faktiskt att den var rätt bra. Häftigt med 3D också. En massa fina flygbilder från Chicago i början. Tänk att man kan gå på en 3D-film för 24 kronor (plus 16 kr för ett par glasögon).

Imorgon blir det stallet på förmiddagen och sen en tur till Holetown för att fylla på matförrådet. Lite festligt hur priserna skiljer sig. Saker som köttfärs är billigare där, socker och smör är billigare här i Speightstown.

Men nu borde jag sova!

Semlor i värmen

I morse var Glyne pratsam i stallet och jag fick veta en massa spännande. Det är inte helt lätt att förstå vad han säger, men när man pratar och koncentrerar sig så går det riktigt bra.

Idag åt vi semlor! Jag, Naomi och hennes mamma Elisabeth. Jag hade bakat bullar, och igår blandade jag ihop marsipan, lite vanilj och vatten så det blev lite mer spritsbart. Det blev så gott! Amanda satt bredvid och sa att vi svenskar verkar gilla grädde.

Eftermiddagen spenderade jag i soffan framför ett par filmer och med min lilla laptop. Jag plitade lite på tankarna kring det där jag nämnde häromdagen, det har ett namn och logotyp nu också... Tänk om det gick på riktigt också.

På tidiga kvällen kom Leila inspringande och behövde låna toaletten. Hon och Michelle var ute och gick med Gigi. De är så himla gulliga! Och det lilla huset de bor i är så fint. Jag vill liksom bara flytta in!

Jag har inte känt någon större lust att ge mig ut och iväg på sistone. Visserligen var jag ju sjuk i helgen, men ändå. Tror det beror på att jag är ensam hemma. Jag trivs bra med att bara vara hemma, hemma i Sverige med. På fredag kväll kommer Sadé och Eli hem igen. Så då kommer nog viljan att åka härifrån vara större igen. Det låter kanske illa, men här menar jag bara att barnvaktande är ju en del av mitt "jobb" och för att vara helt ledig måste man ju åka hemifrån.

Imorgon hoppas jag att det går något roligt på bion för imorgon kostar det bara 6 dollar!

Och imorgon kommer jag antagligen inte ha mycket till röst! Det har gått utför på den fronten under dagen har jag märkt.

Tid

Jag hade tänkt åka till stranden idag, men när jag gick upp i morse hade jag ingen lust. Trots att jag ägnat mig åt det i tre dagar kände jag mer för att stanna hemma och titta på film. Så så fick det bli. Det visade sig vara ett bra beslut av minst två anledningar. Dels så regnade det en del och var molnigt. Och dels är det nog som Naomi säger att man är inte helt hundra än och att ligga i solen och gå upp och ner i vattnet, temperaturförändringarna, skulle nog inte ha varit bra.

Vet du vad jag tror? Jag är bara lite mer än halvvägs i tid här på Barbados, men jag tror att det kommer att kännas som att tiden springer iväg. Det är fem dagar tills Sadé och Eli kommer hem igen. Sen är det två och en halv vecka tills mamma och Åsa kommer. Och när de har åkt hem är det en månad kvar.

Nu ska jag fixa lite middag och sen gå upp och duscha och sen titta på dagens sista (och sjätte, tror jag) film. Imorgon ringer klockan 5.45 igen. Då ska jag komma ihåg att ta med grejer till semlor! Det ska vi mumsa på imorgon förmiddag är tanken. Ja, tanken var att vi skulle det igår men då var det ju någon som hellre låg hemma i sjuksängen...

Mellohelg nr 3

Låt 1 - Blekt försök till Euphoria-kopia!
Låt 2 - Lite småmysig låt, men knappast nån Eurovision-vinnare.
Låt 3 - Helt okej låt trots att det är Andreas Weise, ingen favorit hos mig!
Låt 4 - Andreas tyckte det var hans bästa låt i Melodifestivalen... Jag tror inte publiken höll med.
Låt 5 - Please do stop!
Låt 6 - Inte kärlek vid första ögonkastet, men kan vara en sån som växer. Men ingen idé att skicka till Eurovision.
Låt 7 - Herregud. Möjligtvis skulle han kunna vinna några röster på att han är snygg, men knappast på låten.

Jag har spenderat de senaste dagarna i sängen och soffan. Groende förkylning, feber och ont i huvud. Idag fick jag till och med stanna hemma från stallet på morgonen. Inte direkt sjuk längre, men man blir som trött i hela kroppen av feber. På eftermiddagen knatade jag över till Michelle och tittade på Melodifestivalen live. Kul! Ett par avsnitt av På spåret senare gick jag hem till soffan igen.

Imorgon är jag helt pigg igen och om vädret tillåter sticker jag iväg till The Boatyard. Mitt favoritställe! Det är faktiskt tio dagar sen jag var på en strand. Katastrof!

Beröm

Idag fick jag beröm. Naomi sa att hon tycker jag är så duktig som gör glass, bakar och grejar. Hade hon pengar hade hon köpt ett ställe där jag kunde hålla på. Det hade jag också, om jag haft pengar! Sen sa hon att hennes man, Glyne, hade berömt mitt ryktande av hästarna, jag är tydligen noggrann. Har du sett att de nästan glänser nu, sa hon. Kul!

På det där första ämnet har jag fått en liten idé som gror i mitt huvud. Drömma kan man ju alltid, men i verkligheten är det ju det där vanliga med pengar och så som oftast ställer till det.

Igår var jag på bio. "Taken 3". Bra! Nu måste jag se de andra två också. Det kostade hela 6 dollar! 24 kr. Det har de på tisdagar på bion i Sheraton shopping centre. Första gången jag kunde gå, eftersom det är lektioner i stallet på tisdagar. Men nu är ju varken Sadé eller Eli hemma. Jag får passa på nästa vecka också. Hoppas de visar "Big eyes" lite tidigare då. Den vill jag se. Och jag hittade vägen till bussen, ca 2 km, utan att titta på kartan!

Idag var jag på bio igen, i Limegrove, Holetown, den här gången. 30 dollar. Lite skillnad, men det är ju vad det kostar hemma och är filmen bra tycker jag gott att det är värt det. Säger jag som har som hobby att beställa prenumerationer på tidningar bara för att man får biobiljetter på köpet... Det har varit lite dåligt med såna erbjudanden på sistone, hoppas de skärper sig på den fronten till hösten!

Idag såg jag faktiskt "Femtio nyanser av honom". Jag började lyssna på boken för ett par år sen, men när det hade varit oavbrutet sex i två timmar gav jag upp. Men ändå tyckte jag att det kunde vara spännande att se filmen. Himla snygg film, och snygg mr Grey. Bra film, tyckte jag. Ser fram emot fortsättningen. Eller fortsättningarna, för jag förutsätter att det kommer två till.

Nu ska jag sätta mig och samla ihop tankarna kring det där som gror. Sen blir det väl en film antar jag. Upp kl 5.45 imorgon igen. På fredag kanske jag får vara ledig om jag har tur.

Halvvägs

Om man räknar antalet dagar från den 3e december när jag åkte hemifrån till den 1 maj när jag flyger härifrån så blir det 150 stycken. Och idag är det dag 76. Vilket betyder att jag har kommit över på den andra halvan av min tid på Barbados.

På det stora hela får man nog säga att jag är rätt nöjd med tiden så här långt. Det har inte varit som jag kanske föreställt mig - mycket mindre ridning och mycket mer barnvaktande - men jag är ju här för att hjälpa till där det behövs. Så länge Eli lyssnar, vilket han ju trots allt för det mesta gör, är det ok att barnvakta.

Måste ändå säga att det är väldigt skönt med lite "semester" just nu. Även om det istället medför andra huvudbryn och väldigt tidiga morgnar.

I utbyte blir det ju långa lediga eftermiddagar där det finns tid att göra allt möjligt, men åtminstone idag kände jag mig allmänt less och omotiverad till att hitta på nåt. Så vad gjorde jag? Satt ute på trappen i ett par timmar och önskade att tiden kunde gå och sen passade jag på att titta på två filmer på Tv:n när inga tonåringar hade ockuperat den. Och nu? Jo, nu ligger jag på min säng och funderar på vilken film jag ska somna till idag. Ungefär lika omotiverad fortfarande. Hoppas det går över för Michelle är ledig den här veckan och vi skulle höras om att hitta på nåt någon dag.

I stallet i förmiddags ryckte jag lite mer man. Märkligt nog verkar en del nästan gilla det. Titania och Lucia som annars trippar runt när man borstar dem står helt stilla. Lilla Ronja gillar det inte alls, vilket är tokigt för jag tror att det är hon som nästan behöver det mest. Dock har jag märkt att det inte är något man själv vill ägna sig åt hur mycket som helst för fingrarna blir rätt ömma! Fast jag tror jag har fått in en okej snits, även om jag inte riktigt vet vad det är jag strävar efter. Hur ska en man se ut? Jag tycker det är fint när den är lång och tjock.

Jag fick smaka en ny frukt idag. Amanda sa så klart vad den hette men det fastnade inte. De var som körsbär i storleken, grön-röda i färg. Små miniäpplen, sa jag när jag smakat. Konsistens och smak var rätt lik, med den hade en kärna som körsbär. Och så skulle man strö salt på! Jag provade både med och utan och föredrar nog utan.

Nu går jag ner och hämtar den sista romrussinglassen, slår på en film och hoppas på bättre humör imorgon.

Mellohelg nr 2

Låt 1 - Kändes lite för poppig för Linus.
Låt 2 - Fin låt, men ingen vinnare.
Låt 3 - Herregud!
Låt 4 - Rockar-wannabes som i alla fall inte når fram till mig.
Låt 5 - Herregud igen!
Låt 6 - Ingen vinnarlåt, men okej finalbidrag.
Låt 7 - Svårdefinerad, vet inte om jag tycker den var bra eller inte.

På det stora hela var det inget som föll mig i smaken den här veckan heller. Nästan så att jag tycker första låten, "Vad kan gå fel", eller Åkarp-låten skulle ha gått till final. Tur att det är två omgångar kvar.

I övrigt en rätt lugn dag denna söndag. Började med en tur till stallet med 7-bussen. Borstade lite hästar, såg till att de hade vatten, sadlade lite, hjälpte till att skicka iväg 4 turister på ridtur (två av dem väldigt trevliga engelsmän (far och dotter) som jag pratade en del med i väntan på de övriga två), hjälpte en tjej som skulle ha lektion med hästen, ryckte lite man. Ja, lite sådär. Hoppade på 12-bussen hem, åt lunch på Chefette och när jag kom hem plockade jag fram surfplattan och gick över till Michelle. Där såg jag Melodifestivalen och tre avsnitt av På spåret. Blandat med lite leka med hund och annan lek och pyssel med sötnosen Leila. Trevlig dag!

Nu är jag hemma igen och här är invaderat av en massa ungdomar. Amanda, Rasheed och ett par till. Så jag går nog upp och lägger mig på min säng och tittar på en film.

Red dress run

Klockan ringde innan det ens hade blivit ljust i morse! Men det var en sval och skön promenad in till stan medan solen gick upp. I stallet fick jag lära mig rycka man idag så nu har jag tidsfördriv framför mig. Ronja var inte så förtjust i det, men Lucian och Topiado brydde sig inte alls. Märkligt, jag tycker det borde göra ont!

Idag var jag med Michelle och hashade igen. Det var extra kul idag. Varje år kör de en Red dress run i anslutning till Alla hjärtans dag. Alla deltagare ska ha en röd klänning på sig! Har man inte det kostar det 5 dollar, annars 2 dollar. Vissa bar på hinkar och samlade in pengar till Heart and stroke foundation. Förra året hade de fått ihop över 3000 dollar och hoppades så klart slå det i år. Jag måste hålla koll på hemsidan och se om de skriver nåt där om hur det gick. Hursomhelst, det här borde vi ha i Sverige också! Jag får klura på hur.

Det var lite roligt också för jag kände igen mig på ett par ställen! Vi var nere på Accra Beach, och sprang förbi en galoppbana eller vad det heter. Den åker man förbi med bussen mot Oistins.

Träffade på en kvinna på slutet som tyckte att det var så häftigt att jag hade varit till Antarktis. Och så berättade hon att det tydligen finns en regel, eller vad man ska säga, som säger att man är aldrig längre bort än 6 personer från hela världen. Det låter lustigt och jag vet inte hur jag ska säga! Hon förklarade det med att fråga om jag träffat Prince Edward. Nej. Men hennes bror hade gjort det, så hon, hennes bror, Edward. Jag är alltså tre personer från honom. Och tydligen ska man då aldrig vara längre bort än sex personer. Undrar om det stämmer. Fascinerande.

Nu blir det en film och sen sova. Upp tidigt imorgon igen.

Tråkigt

Det här har hittills varit en väldigt lång och tråkig dag. Efter frukost tog jag en promenad till stan för att hämta paket och handla lite. Jag var hemma före tio och sen dess har jag tittat på film. Inne på den sjätte nu, tror jag.

Det har varit varmt också. Så himla skönt nu när solen gått ner, temperaturen sjunker. Det är inte bara jag, till och med Naomi som bor här, har kommenterat om värmen de senaste dagarna.

Jag fick lite väl mycket sol igår, inte bränt mig, men det värmer. Så en tur till en strand hoppade jag över. Förutom promenaden har jag hållit mig inne.

En omgång romrussinglass har jag i alla fall rört ihop. 2 dl grädde, 2 dl mjölk, 2 dl kondenserad mjölk, 3 äggulor och så romrussin. (De kokade jag en lag på 2 delar vatten, 2 delar socker och 1 del rom. Häll över russin och låt svalna i rumstemperatur.) Ingen glassmaskin här, men jag tror att det blev bra ändå. Har inte provat än, annat än det som var på skeden när jag rörde om en gång i trekvarten. Mums! Väntar på att bli hungrig nu så jag kan äta middag först!

Imorgon ska jag åka sju-bussen från stan till stallet, vilket betyder gå härifrån halv, vilket betyder att jag nog måste sätta klockan på kvart i sex...

Hade tänkt att jag skulle kunna följa med Michelle på veckans Hash imorgon, men så såg jag att det är Red dress run imorgon där alla deltagare ska ha en röd klänning på sig. Himla kul grej! Men jag har ingen röd klänning! Michelle säger dock att man inte behöver nån, ja vi får väl se!

Bio och boatyard

Ledig dag och vad är bättre då än att ta en heldag på The Boatyard och sen bio? Inte mycket! Såg lite molnigare ut i morse än man kanske önskat, men det blev bra. Blåsigt, men det är ju rätt bra i värmen. Ja, det är ett trevligt ställe det där.

Den här gången tog jag en buss till shoppingcentret där bion ligger, sist gick jag - ca 6 km. Inte så mycket hemma, men här tittar folk på en som om man hade sprungit ett maraton. Filmen heter "Playing it cool" och var rätt bra. Lite överdrivet ibland, pinsamt ibland, fånigt överdrivna kompisar som vanligt, roligt ibland. Lite blandat av bra och mindre bra. Inget jag kommer kämpa för att få se igen, men skulle den visas på tv någon kväll när inget annat roligt visas så visst. Huvudpersonen var väldigt snygg. Alltid ett plus. Tjejen kände jag igen, men vet inte varifrån.

Jag gick från bion till bussen hem i alla fall. Ca 2 km. När man går vid sidan av vad som ser ut som en motorväg och tänker att här får man kanske inte gå och så kommer man fram till rondellen och där är ett övergångsställe. Puh, jo, det får man nog.

Medan jag väntade på bussen kom en kille fram och undrade var min kille var. "How come a beautiful lady like you don't have a boyfriend?" Jag tror han kan ha varit lite hög på något, kan vara alkohol, är inte så bra på sånt där, men han var nog till och med något år yngre än mig till skillnad från de flesta andra som har varit lite väl nära pensionsålder för min smak. Som tur var kom någon han kände förbi i bil så han försvann rätt snart. Hade varit jobbigt att behöva sitta där och vänta på bussen i en halvtimme annars...

Väl hemma var klockan halv tolv och huset är tomt. Imorgon skulle visst Amanda komma, eventuellt med en kusin. Jag behöver inte till stallet imorgon heller, men eftersom det värmer lite i ansiktet nu så tror jag inte att jag ska till någon strand imorgon... Istället går jag upp när jag vaknat och knatar iväg till affären. Jag ska testa att göra romrussinglass! Köpte en burk kondenserad mjölk för ett tag sen, igår blev det lite grädde kvar och det finns lite mjölk i kylen. Spännande att se hur det blir utan glassmaskin. Det kan hända att det hamnar nån brownie-mix i korgen också... Det är ju trots allt helg! (Ja, jag använder mer än gärna färdiga mixer. Är det nåt fel med det eller?)

Men nu är klockan halv ett så nu kanske man skulle sova lite! Gonatt!

Varmt

De senaste dagarna har jag lidit, eller lidit kanske är väl starkt, av värmen mer än tidigare, känns det som. Undrar om det är varmare eller om kroppen liksom säger "hallå, nu räcker det väl". Hoppas det går över i så fall. Fast natten som var då hade jag lakanet över mig hela natten, och slog dessutom av luftkonditioneringen långt innan jag somnade, och vaknade med kalla fötter. Så jag vet inte riktigt. Är i slutskedet av min andra förkylning sen jag kom hit. Det hade man kanske inte väntat sig! Fast jag bor ju å andra sidan med en treåring.

Annars händer det inte så mycket. Jag hade en rolig eftermiddag med Eli i stallet. Janeeka var där också, hon med fantasin. Den sprudlade idag också. Vi strosade runt och fajtades med onda människor med svärd och superkrafter.

Imorgon lämnar vi lillkillen på skolan och sen kommer han inte hem på två och en halv vecka. Va tyst och tråkigt det kommer bli här hemma. Även om han kan vara lite jobbig ibland så är det ändå nåt speciellt att bli mött av en person som lyser upp med hela ansiktet när han får syn på mig, hojtar mitt namn och rusar fram och slänger sig om mig. Eller mina ben för han är ju inte så lång.

Och Sadé hon ska åka till Trinidad så här kommer det bli tomt. Fast hennes syster ska visst bo här istället så inte helt tomt. Och jag får ta bussen till stallet. Klockan 7 går den. Från stan så jag kommer få gå upp snortidigt! Men jag är ju bagare, så det ska väl gå! Sen tar jag 12-bussen hem och är ledig på eftermiddagen. Eller tvärtom. Blir bra det.

Nej, men om man för omväxlings skull kanske skulle titta på en film!

En tripp till Sverige

Idag tog jag en virtuell tur hem till Sverige och spenderade ett par timmar på SVT Play. Melodifestivalen och tre avsnitt av På spåret.

Jag kan inte påstå att den första deltävlingen erbjöd några vinnarlåtar precis. Ganska uppenbart vilka som skulle gå vidare. Inledningen var bäst! Genialt drag med vinnarlåten med ny text, det gillade jag. Programledarna gillade jag, men den där praktikanten som körde mellansnacket vet jag inte om jag tyckte om.

Fast det är när man sitter där i full gång med att titta på På spåret på surfplattan och man tittar upp och ut genom dörren och det sitter en apa på balkongräcket som man vet att man inte är i Sverige på riktigt.

Imorgon tänkte jag baka lite på eftermiddagen. Bullar (som Naomis mamma har pikat mig om att de är slut ett par gånger), bröd och piroger. Tänkte piroger kanske kan vara lagom att ta fram till lunch.

Mellohelg nr 1

Imorgon är det lördag och första deltävlingen i Melodifestivalen. Själv tänkte jag följa den på SVT Play. De första tre finalerna ligger ute till måndag midnatt (kl 19 här). Michelle, Sadés kusin, har Wifi och bor två minuters promenad bort. Så där kommer jag hänga nån gång innan måndag eftermiddag! Kanske redan imorgon efter eftermiddagsritten. Hursomhelst så får jag nog låta bli att kolla Facebook fram tills jag sett det!

Haha, Michelles kompis Jay, som var med på stranden för nån månad sen, träffade jag lite snabbt idag igen och han hade tydligen frågat Michelle om jag går på gym. Vad är det för fel på folk här?! Hemma är jag ju bara tjock... trodde jag.

Idag har det varit regnigt. En sväng i stallet undrade jag om taket skulle braka in!

Inte någon händelsefull dag i övrigt. En sväng förbi Nats skola med bullarna jag bakade igår. Där var det fint. Det var Sports day idag. Såg så himla trevligt ut och då hade inget börjat än utan var under uppbyggnad, där hade jag gärna varit med och hjälpt till. Men vi hade 6 turister på tur så det blev snabborstning av hästarna, men jag hann. Sen borstade jag vidare på de 4 som var kvar, sopade golv och donade lite som jag brukar. Sadé och två av turisterna red tillbaka hästarna så de var duschade och på plats redan vid ett. Annars vet man aldrig riktigt eftersom de vandrar tillbaka själva. Kändes lite kaotiskt att få ordning på 7 hästar när man blir lämnad ensam, men hästarna är så snälla och vet vad som gäller och var de hör hemma.

På eftermiddagen hade Sadé möte på Elis skola så hon åkte strax före fyra. Eli och jag lekte med bilar och båtar på hans rum. Gick ut och fortsatte med hans grävskopa. Det bästa han vet är att gräva och lasta och lossa last. Mitt upp i alltihop dök Michelle, Leila, Jay och hunden Gigi upp. Vi hängde med hem. Eli och Leila är så söta ihop! Michelle skulle iväg och träna och funderade på vem hon kunde ringa om att ta Leila. Jag är ju här annars, sa jag. Så vi tittade lite på tv där innan Sadé kom hem och fixade middag till Eli. Och nu sitter jag här i soffan och tittar på film med två sovande barn på övervåningen medan deras mödrar är ute nånstans.

Det är så himla roligt att man nästan jämt blir medbjuden ut och nästan aldrig är den som får stanna hemma med barnen...

Sadé har en flaska Rum Punch i kylen som jag gärna får dricka upp. Den var god! Men jag ska inte ta ett glas till. Min kropp är inte riktigt van vid alkohol...

9 veckor

Idag är det faktiskt hela nio veckor sedan jag kom hit! Tiden rusar iväg. Om knappt två veckor är jag halvvägs. Sen ska jag till USA! Jag kan knappt i ord beskriva hur mycket jag längtar, ska bli så kul! Cruisa runt med systeryster! Jag är kanske lite knäpp men jag tycker allra bäst om saker när de är framför mig. Visst att uppleva är ju själva grejen, men då är det närmare till att vara över.

Idag gick jag upp före sju för att baka bullar. 160 stycken, hälften kanel och hälften vanilj. Till Nats skola. Vet inte säkert men tror att de har något typ öppet hus, de ska i alla fall sälja bullarna. 12,40 var de packade och klara.

Sen hade jag tänkt åka till en strand i Holetown, men det kändes som att tiden var lite knapp så jag hängde kvar hemma och åkte lite senare istället. Detta visade sig vara ett bra beslut på flera sätt. Bland annat så kom det en ordentlig regnskur där vid tretiden.

Väl i Holetown gick jag till bion och köpte en biljett till "American Sniper". Sen strosade jag runt lite grann och insåg att jag som vanligt åkte för tidigt. Holetown är rätt fint och prydligt. Limegrove, shoppinggalleria, ser himla flådig ut, full av märkesbutiker som Hugo Boss, Louis Vuitton och Crocs såg jag idag också. Två gånger har jag varit där och ungefär lika många människor har jag sett. Det är typ folktomt. Märkligt. Men å andra sidan är det säkert fullt hus på helgerna istället. Någon gång måste ju folk vara där och shoppa, hur ska Hugo, Louis och Ralph Lauren annars kunna betala hyran?!

Mötte en kille på trottoaren som hälsade på mig med frasen "Strong legs, girlfriend". Och sen en stund senare kommer en annan och undrar om jag spelar hockey eller lacrosse eller nåt. Haha, nej, svarade jag, och talade om att en annan frågat mig det. "You have this buff American Canadian look about you". Jag är från Sverige. Ja, men ni är väl rätt bra på hockey där också. Ja, jo det är vi, men inte jag. Går du på gym en massa då? Nej. "So you just have outstanding genetics then". Haha, ja, jag antar det (öh?), tack. Han var inte en sån där som kommer fram och tar tag i en arm och känner på musklerna eller så, utan verkade bara vilja kommentera om det på ett genuint intresserat och trevligt sätt. Skönt att det finns såna också!

Ja, och sen blev det lite mat på KFC innan filmen. Filmen, eller förresten, måste berätta om bion först. Tjusiga (och sköna) läderfåtöljer, litet bord, glashållare i armstödet och så en knapp om man vill ha service. I dörren frågade tjejen om jag ville se en meny. Eh, nej tack. Visade sig att man kan få både snacks, dricka och mat leverarad till sin stol. Lite fräckt, men jag skulle nog inte vilja sitta i en full salong med en massa springande servitriser i mittgången. Illa nog idag och då var vi kanske max 20 pers.

Hursomhelst, filmen. "American Sniper". Helt okej. Jag vet inte om jag har nåt litet fel på min hörsel men jag kan ibland tycka att det är svårt att höra vad de säger. Idag snackade Bradley Cooper med en rätt grötig söderaccent så jag missade rätt många ord. Men man förstår ju ändå. Hade jag läst på lite innan hade jag vetat hur det skulle sluta, men jag skulle ha velat se mer om varför det blev så. Historien tog liksom bara slut. Fint med riktiga videoklipp (förutsätter jag) på slutet. Lite väl mycket krig kanske, med det handlade ju om en prickskytt så det var väl inte helt otippat. Men ändå, lite mindre krig och lite mer kring att han har svårt att hantera det när han kommer hem. De snuddar bara lite vid det, tycker jag.

Nästa gång ska jag gå på en måndag - 10 dollar rabatt på måndagar (kostar 25 dollar annars)! Tror jag såg att de kör filmer för 6 dollar på Olympus (kostar annars 16 dollar), där jag var sist, på tisdagar. 24 spänn liksom! Bra det, för det ser ut att komma några filmer som kan vara värda ett besök. Man måste väl se "Femtio nyanser", även om jag inte klarade mer än ett par timmar av boken (ljudbok).

Imorgon är det back to business igen med stallet på morgonen! Först sova lite. Natti!

Ledig!

Inga turister som ville ut och rida i morse så jag fick ledigt. Inledde dagen med en promenad till affären och shoppade lite saker till imorgon. Vid tio var jag på väg ut till bussen för att fara iväg till stranden. Hade satt in siktet på Brandons Beach, vilket visade sig vara ett misstag. Stranden i sig var det väl inget fel på, men nere i vattnet räckte sanden bara ett par meter sen var det sten. Rätt stora vågor idag och då märkte jag att stenbotten inte är någon höjdare. Åker man med en våg är det onekligen skönare att landa på sand än okänt underlag. Brighton Beach ligger precis bredvid så jag strosade bortåt. Då inser jag att jag är hungrig och jag kan inte se nåt matställe. På stranden var det ungefär tre andra människor, och det står på nätet att de är populära, bland annat bland kryssningspassagerare. Jag skulle rekommendera dem att åka till Brownes Beach istället! (Det är där The Boatyard ligger.)

Hursomhelst, inte särskilt nöjd med situationen bestämmer jag mig för att hoppa på bussen och åka vidare till Accra Beach, där vet jag ju att det är fint. Det var lättare sagt än gjort att ta sig tillbaka... Det blev en del promenerande, men kvart över ett satt jag på Chefette med min lunch!

Så man kan säga att det har blivit lite motionerande idag. En massa gå och sen kämpa mot vågorna i havet. Men nu är jag hemma igen, intagit middag, duschat och ska titta på en film innan jag somnar.

En rolig grej hände idag dock! På Accra ser jag en hund jag känner igen. Är det Juno? Jag tror dessutom att jag såg henne en stund tidigare från bussen. Hursomhelst, jodå, det är det för hennes familjemedlemmar är där. I söndags när vi var på Round House i Bathsheba satt en familj strax nedanför oss, med hunden Juno och en treårig tjej som Eli lekte lite med. Vad är oddsen att vi skulle ligga på samma strand?! Särskilt med tanke på att jag inte ens skulle ha varit där.

Imorgon ska jag baka 150 bullar. De ska vara klara till kl 13 så för säkerhets skull tänkte jag gå upp så jag börjar vid 7... Sen blir det en sväng till en strand i Holetown och bio på kvällen, är tanken.

Stall, ritt och strand

Idag var det bara tre turister inbokade på morgonritten så jag passade på att fråga om jag fick hänga med. Och det fick jag! Och den här gången ville en av ryttarna ta en sväng i galopp på stranden (tidigare har jag varit med på turer med nybörjare som varit nöjda med skritt och lite trav). Det var häftigt! Vågorna som rullar in över sanden, hästarnas hovar som klapprar och vattnet som sprutar åt alla håll. Hästarna vet vad som komma skall och det var rätt bra fart på Shandy. Vid nåt tillfälle såg det ut som att hon skulle susa förbi Twilight, men då drog hon på en extra växel. Twilight verkar inte vara typen som gillar att bli omkörd!

Det var lite molnigt och regnet liksom hängde i luften så när jag fick veta att det inte var nån ritt på eftermiddagen visste jag inte alls vad jag skulle hitta på. Grejen är ju den att det enda sättet att vara helt ledig är ju att inte vara hemma - även om jag inte är "on duty" officiellt så är det ju mig Eli kommer till och klänger på. Trevligt i och för sig, men just idag kände jag mig trött och inte på humör. Det självklara är ju åka till en strand, men om vädret inte är med... Fast samtidigt tycker jag att så länge det inte regnar är det helt okej. Jag har inget emot regn, det blir bara så trist med blöta handdukar och så. Jag har tänkt att jag ska köpa en handduk till så man kan ha en någorlunda torr i väskan att torka sig på innan man klär på sig för att åka hem. Den man ligger på på stranden är ju rätt blöt vid det laget.

Jag bestämde mig i alla fall till sist för att åka till Brandons Beach, men när bussen var full och jag blev ombedd att gå bak i bussen, men kunde lämna väskan där framme på golvet, och insåg att hur skulle jag då veta när jag ska gå av, så vart det enklast att åka med hela vägen. Så det blev Brownes Beach istället, där mitt favoritställe The Boatyard ligger. Fast eftersom jag kom dit vid fyra så nöjde jag mig med att bara lägga mig på stranden, en bit ifrån. Samma fina sand och samma vatten. När det var dags för solnedgång var det moln i vägen så jag gick inåt stan och stannade på Chefette där det blev en roti, cola och så en bit chokladpaj till efterrätt. 80 kr, som hittat. Min dagsbudget förbrukad. Men jag ligger ändå nästan hundra dollar plus just nu. Gött!

Och nu ligger jag här i sängen igen och funderar på vad jag ska titta på innan jag somnar!

Blandat

Det här får man säga har varit en dag med väldigt bra blandat med mindre bra. Jag var på Eli-vakt i morse så hans mamma skulle kunna sova. Som tur var, får jag säga, vaknade hon redan vid nio. Han har varit på inte-lyssna-humör av och till hela dagen. Redan före åtta i morse tänkte jag att nästa gång tar jag honom i armen och skickar in honom till Sadé med några ord i stil med "här, ta din son". Men dit kom vi aldrig.

Sadé sa nån gång där på morningen att Naomi skulle komma och hämta oss halv ett, men hon visste inte vad vi skulle göra. Det visade sig rätt tydligt att hon inte gillar överraskningar så värst. Själv älskar jag det. Helst vill jag ha dem framför mig så länge som möjligt. Eftersom Naomi kom iklädd en glittrig topp tänkte jag att det borde vara tämligen ofarligt. Och det var det. Först en tur till North Point. Där var det tjusigt!

Och sen vidare ner till Bathsheba för lunch på Round House. Där hade man onekligen helt okej utsikt!

Och nu sitter jag på trappen och funderar på om man kommer behöva äta nåt mer idag!

Lördag

På det stora hela har det inte varit någon dag som går till historien som en av de bättre. Dagen började kl 6.30 med väckning när lillkillen försöker öppna min sovrumsdörr, som jag har låst eftersom jag vill välja när han kommer in. Det är dock kört nu för efter en kvarts tystnad stod han plötsligt i dörröppningen till badrummet och tjoade glatt "jag är vaken". Att väcka mamma är big no no, men att väcka mig inga problem. Måste dock säga att det nog är ett par veckor sen.

Hursomhelst, sen följde frukostfix och försöka få honom att äta vilket inte är det lättaste. Han äter, men det tar tid. Sen bar det sedermera av till stallet där hästar skulle göras iordning för ritt och jag fick ta hand om lektionen med fyraåriga Addie, en sockersöt liten tjej med blont lockigt hår och en supertrevlig mamma. Mellan dagens två ritter blev det rätt enkelt att ha hand om Eli eftersom vi hade besök. Så här långt var dagen okej.

Det var sen under eftermiddagsritten som lillkillen fick ett sånt där ryck att sluta lyssna på vad jag säger. I den stunden undrar jag om det inte är tur att man inte har barn. När man står där och försöker kommunicera och man inte får någon respons, den totala maktlöshet som sköljer över mig, ilskan som kokar, ögonblicket när man nära bristningsgränsen vänder på klacken och går och först då blir tilltalad igen. Och i de här lägena finns det alltid någon annan i familjen i närheten som han lyssnar på som kommer och ordnar upp läget. Och där sitter jag med tårarna bubblande och undrar vad jag gör för nytta. Jag är oerhört glad att jag inte stannade hemma med honom för hur hade jag löst det då...

Jag skulle inte säga att jag är långsint, men jag har svårt att släppa känslan efter en sån här episod. Jag vet att det är orättvist kanske, men det kan inte hjälpas. Han kan ju vända sig om och vara hur glad och medgörlig som helst sekunden efter, medan jag har svårt. Förhoppningsvis märker han det inte.

Nu ligger jag i min säng och funderar på vad jag ska titta på för film och har ännu ingen aning om vad som händer imorgon.