Semesteranalys

Semestern i Mexiko är slut. Igår kom jag hem. Det tog mer än ett dygn att resa. Först typ 4 timmar väntan på Cancuns flygplats, sen 1½ timmes flyg till Miami och sen 5 timmar där på flygplatsen. Hoppas det finns mycket affärer man kan springa runt i! Sen 8½ timmes flyg till London. 3 timmar på flygplatsen innan 2½ timmes flyg hem till Stockholm. Känns rätt skönt att jag planerade det så att jag har två dagar ledigt innan jag jobbar igen. Visserligen jobbar jag bara måndag och är sen ledig tre dagar igen, men ändå.

Mål med resan? Mitt mål var att ta det lugnt, göra så lite som möjligt och förhoppningsvis komma hem brun som en pepparkaka.

Mål uppfyllt? Ja, det kan man nog säga!

Åka ensam? Går utmärkt. På flera sätt är det positivt. Man behöver inte vänta medan någon annan duschar eller gör sig i ordning. Man behöver inte dividera med någon om vad man ska göra. Fast samtidigt är det ju roligare att uppleva saker om man har någon att göra det med och som man kan minnas det med sen. Dessutom tror jag att det hade blivit mer gjort om man haft nån med sig. Som till exempel har jag inte sett någon anledning att boka bord på någon av à la carte-restaurangerna här för det går snabbare att äta på buffén. Vad gör man på restaurang medan man väntar på maten om man sitter där själv? Och jag har heller inte varit utanför hotellet annat än när jag har varit på utflykter. Inte ens varit in till stan, som Birgitta poängterade.

Längd? Fyra veckor är bra. Har inte känts för långt och lagom för att hinna vilja åka hem när det är slut. Fast i ärlighetens namn hade jag gärna stannat ett tag till...

Att tänka på till nästa gång?

•  Kanske hitta ett hotell närmare en stad. Jag är ingen hoppa-i-taxi-person, jag gillar att kunna gå. Mitt hotell ligger precis vid en stor väg så jag tror inte att sätta på sig promenadskorna hade varit någon hit där. Men jag provade å andra sidan aldrig.
•  Det gör nog inget om man planerar att byta hotell och inte bo på samma i fyra veckor. Man kanske inte kan räkna med att det blir överbokat så att man får åka på utflykt! Dessutom går sådant som showerna veckovis, så har man varit på hotellet en vecka har man sett dem. Jag blev nog lite räddad när det gäller sådant med mina utflykter med jämna mellanrum, så det var bara några på slutet jag redan sett. Generellt kan man ju också säga att det är roligt med variation. Se bara till att spara det bästa hotellet till sist!
• Välj egen transfer, inte gemensam. Jag blev upphämtad för hemresan redan klockan 8 och kom till flygplatsen redan ca 9.30 när min plan inte gick förrän 13.10. Lite onödigt tidigt kan jag tycka! Förutsätter att det var för att de som det passade att jag åkte med skulle med tidigare flyg.
• Packa ner mindre saker. Det går åt mindre än man tror. Till exempel hade jag nog hälften av tröjorna med mig hem oanvända. Det är kanske bara jag, men jag håller inte på och byter kläder varenda dag. Jag har strandkläder på mig på dagen och tröja och shorts på kvällen. Då kan man ju använda samma flera dagar, när man bara har det på sig ett par timmar liksom.
• Innan jag åkte var jag väldigt noga med att fylla datorn med filmer och musik för att ha något att göra. Det behövs inte. Jag lyssnade inte på en enda låt och tittade bara på ett par filmer i mobilen innan jag skulle sova. Det fanns ju shower och tv att titta på!

Jag kan för övrigt meddela att det var tur att jag hade så lång tid i Miami! Först funkade inte den där tunneln man går från planet till gaten i så vi blev sittande i planet en halvtimme eller så innan de insåg att vi skulle få byta gate. Sen tog det en evinnerlig tid att gå genom säkerhetskontrollen. Varför ska man behöva göra det när man inte ska in i landet?! Tänk dig en kö som är en fotbollsplan lång som man går fram och tillbaka fem-sex gånger och sen kommer fram till en radda med fållor där allvarliga amerikaner sitter och frågar frågor om vad man ska göra i USA, var man varit, vad man gjort där och sen får man lägga fingrar på en skärm så de tar ens fingeravtryck och tar ett kort. Sen knappar de lite på skärmen och stämplar lite och sen får man gå vidare. Han visste att jag hade varit på Occidental, undrar hur?! Lite läskigt! Hursomhelst, när jag väl var fri att göra vad jag ville - hitta något att äta - var det bara knappt 2½ timme kvar innan planet skulle gå.