Min plats på jorden

...är en otroligt bra låt med Malena Ernman.

Jag skulle vilja hitta min plats på jorden. Och i livet. Vad är det meningen att jag ska göra? Och var ska jag göra det? Dagarna, veckorna, månaderna och åren rullar på. Men vart tar de vägen? Jag har bott i Nyköping i 15 år i september. 15 år?! Vad har jag åstadkommit under tiden? Jag har jobbat på City Gross i 7 år i oktober. 7 år?!

När man är liten och ska bli stor förväntar man sig att det innebär att hitta en partner, gifta sig, skaffa ett par barn, köpa hus och kanske en hund. Det är liksom det livet går ut på. Och här sitter jag 38 år och vad har jag av den listan? Inte ett jota. Så vad är det då jag är här för att göra? Uppenbarligen inte bli kär, gifta mig och skaffa barn i alla fall.

Förra veckan stannade jag och en kompis på ett fik till synes ute i ingenstans. På vägen mellan två städer. Vi svängde av en väg och där låg det. Ägaren stod bakom disken och hon hade haft kaféet i 17 år nu. En kompis till henne hade föreslagit att hon skulle öppna kafé, "du som gillar att baka". Så hon köpte ett hus, byggde om det till bageri och kafé och det har fungerat bra sedan dess. Något sånt skulle jag vilja lyckas hitta. Under resan genom USA fick jag för mig att det skulle kunna vara kul att driva en westernranch. Nånstans uppåt i landet. Berg, skog, sjöar och vackra vyer. Ett bed & breakfast med westernstall och ridturer.

Ibland får jag för mig att jag vill köpa hus. Ha en trevlig uteplats. Kanske möjlighet att sätta in pool. Är det något jag gillar så är det att bada i pool. Tänk en stor altan med gott om plats för utemöbler under tak, pool och solstolar. Men så kommer jag på att man måste rensa ogräs och klippa gräsmatta, och kanske byta tak och panna, och...

Ibland tänker jag att jag skulle kanske flytta. Börja om någon annanstans. Men så tänker jag på vad det innebär. Byta jobb, lära känna nya människor, verkligen börja om. Varför det när jag ju ändå känner lite folk här nu?

Missförstå mig rätt nu. Jag trivs väldigt bra på mitt jobb. Jag vill absolut inte byta bort det mot något potentiellt sämre. (Det bästa vore väl egentligen om jag kunde flytta - om jag nu skulle flytta - till en stad där samma företag huserar och jag kan göra samma sak.) Och det är ju inte så att är olycklig, tvärtom, men det känns ändå ibland som att det borde finnas något mer. 

Hursomhelst, det går inte att göra någonting utan pengar. Och just nu sitter jag med 300 kronor på banken - och ett antal tusenlappar minus på ett kreditkort. Så just nu får jag nöja mig med det jag har.

Har du hittat din plats på jorden?

Födelsedag

Märkligt nog blir man inte äldre trots att födelsedagarna kommer och går. Min kollega frågade mig häromdagen "så du känner dig inte gammal?" efter en konversation på temat. Nej, det gör jag inte. Man är inte gammal när man är 37 eller 38. Man är inte gammal när man är 50 heller. Man är gammal när man är 90. Dessutom kan jag inte vara gammal, jag har ju inte ens haft min första pojkvän. Jag är omöjligt äldre än 23. Och det står jag fast vid. Ja, jag kan sträcka mig till 25.

Mina födelsedagar har spenderats både här och där i världen. 1986 började vi åka på bilsemester i Europa, med tältet i bakluckan. Eller i takboxen, fast den tror jag kom till några år senare. Men jösses vilken bra grej det är, takbox. Och våran fick se många olika ställen. Vi hade som grej att köpa ett klistermärke på alla ställen och satte på boxen. Den var full när vi sålde den sen. Första året var vi borta i tre veckor, andra året i fem veckor, tredje året fyra veckor och sen kom vi fram till att det var perfekt. Vi brukade åka på fredagen, helgen före midsommar. Pappa tror jag brukade vara ledig för han, jag och syster packade bilen och sen åkte vi och hämtade mamma på jobbet och åkte iväg direkt. Ner genom Sverige och över Danmark över till Tyskland och sen vidare neråt. Varje år stannade vi på åtminstone en äventyrspark i Tyskland på vägen hem. De är bra på sådana där. Eller var då i alla fall. Favoriterna man minns är Europa Park och Tripsdrill. Om jag inte minns fel så var det på Tripsdrill vi kom för tidigt, innan de öppnat, men de var snälla och slog igång alla attraktioner för vår skull. Torkade av blöta stolar och lät oss åka ändå. Det är service det!

Jag minns inte var vi varit på mina födelsedagar men fram till och med 1996, som var sista året jag åkte med, så var vi nånstans i Europa. Ett år körde vi delad semester, två veckor i Spanien och två veckor med bland annat fjällvandring i norra delarna av vårt avlånga land. Det kan tänka sig att jag var hemma på födelsedagen då, jag minns inte.

För två år sen var vi nånstans mellan San Francisco och Los Angeles denna dag och förra året var jag i Mexiko. De fyra födelsedagarna före spenderades på jobbet med middag och tårta efter. Nästa år kanske jag är någonstans i Söderhavet. Året efter vet man aldrig. Men efter min ensamma semester till Mexiko förra året så känns det som att jag kan åka vartsomhelst. Måste bara spara ihop ett nytt sparkapital nu när allt är slut. Men, det löser sig.

Idag blir det middag vid Svärdsklova och sen tårtan som väntar i kylskåpet. Det går inte av för hackor det heller.